Målet med IMD-el är att avveckla alla individuella lägenhets- och lokalabonnemang och istället ha ett gemensamt abonnemang för hela fastigheten. Effekten blir lägre totala abonnemangskostnader och dessutom att elen kan användas fritt inom fastigheten. Det maximerar nyttan av solel och batterilager. Detta är annars inte tillåtet enligt ellagen (elnätskoncession).
En större förening kan med fördel anlita en konsult för kravställning och avtal. I en mindre förening bör styrelsen utse 2–3 personer som driver frågan internt, gärna samma grupp som tittar på solel eller batterier. Att bara “köra på” utan att förstå upplägget är en risk som ofta leder till problem senare.
Börja med att kontakta 4–5 IMD-företag. Förklara att ni utvärderar gemensam el och IMD. Även utan färdig kravspec går det bra att föra dialog i första steget. Leverantörerna skickar vanligtvis ut elektriker och säljare som bedömer era förutsättningar. Alla fastigheter är inte lämpade, ibland är det praktiskt eller ekonomiskt orimligt. Ha en öppen dialog, ställ frågor (även “dumma” frågor) och notera både vad de svarar och hur de svarar.
Sammanställ ett eget jämförelseark i exempelvis Excel. Skriv in datum, vilka punkter som kontrollerats och friskrivningar, dvs saker de inte kommer att göra eller tar extra betalt för.. Skapa en kolumn per leverantör och följ upp efter hand det ni missat första gången. På så sätt får ni en komplett och jämförbar bild.
Övergången till IMD-el innebär en initial investering, olika beroende på fastighetens förutsättningar och antal lägenheter. Den återbetalas över tid genom lägre elkostnader. Be alltid om en kalkyl. Enklare från leverantören eller mer detaljerad från konsulten vid större projekt. Den visar återbetalningstid och långsiktig besparing.
De flesta BRF:er behöver ett stämmobeslut för att införa IMD-el/gemensam el. Förbered detta noga. Ha gärna “öppet hus” med drop-in-dialog ett eller två tillfällen före stämman där boende kan komma med sina elräkningar och ställa frågor. Många invändningar grundar sig i oro snarare än motstånd. När förutsättningarna är tydliga är de flesta medlemmar positiva.
Efter ett positivt stämmobeslut begär ni uppdaterade offerter. Jämför dem i Excel-arket, ställ sista frågorna och försök förstå respektive affärsmodell snarare än att pruta. Om någon erbjuder ovanligt låga kostnader, fråga varför. Om ett företag tar betydligt lägre i löpande kostnader så kanske det finns en anledning till det? Ta reda på vad det är. Fråga både den dyrare och den billigare om motiv. Du kommer bli förvånad av svaren.
En klassisk tumregel är sen att sortera bort både den dyraste och den billigaste och välja det mest rimliga alternativet. Inte nödvändigtvis det billigaste, utan det mest hållbara.
När beslutet är taget väntar de praktiska momenten:
