Effekttariffer har funnits länge, framför allt inom industrin, och principiellt även för konsument i och med hög- respektive låglast-perioder av el som vissa elnätsbolag har haft. Men det har på senare tid blivit mer aktuellt, framför allt p.g.a. sol- och vindproduktion, batterilager och laddning av elfordon.
Under 2025 och framåt införs ett krav att alla elnätsleverantörer ska ta ut en effektavgift från sina kunder. Modellerna kan se olika ut för olika nät, men principen är densamma. Det ska ha en utjämnande effekt på elnätet, både lokalt och regionalt.
Effekt är ”mängden” el som används samtidigt. Jämför elnätet med lägenheten och ett eluttag. Kopplar man in en dammsugare med märkeffekten 1000W så går det bra. Kör man brödrosten med effekten 1200W går det också bra, likaså våffeljärnet på 700W. Men om alla tre kopplas in samtidigt så går proppen för att max är uppnått. Då slocknar allt.
Elnätet fungerar precis likadant, förutom att istället för brödrostar och dammsugare har man hus, garage, kontor, osv. Dessutom är det väldigt dåligt om strömmen bryts så snart alla startar samtidigt. Detta har elnäten normalt kapacitet för och byggs succesivt ut, så att detta inte ska hända.
En effekttariff byggs generellt upp på att man betalar för sin högsta momentana effekt, som ett slags incitament att flytta delar av förbrukningen till andra tider på dygnet. Ett exempel är att inte laga våfflor samtidigt som brödrosten går.
Tariffen sätts ofta i kr/kW vilket inte ska blandas ihop med kr/kWh som är måttet på mängden el som används. En typisk kostnad är 70 kr/kW toppeffekt, ofta snittet av de 3 högsta topparna under månaden.
En av uppgifterna för elnätsföretagen är att bygga elnät som håller för den last som behövs, och det byggs som aldrig förr på infrastrukturen. Men projekt för de större näten tar 10-15 år att bygga och kostar i miljardklassen, vilket helt enkelt inte rimmar med hastigheten som elektrifieringen går med laddboxar m.m.
När man som bostadsrättsförening har gemensam el så läggs allas el ihop, vilket också då blir alla effekttoppar som blir svåra att separera.
Utmaningen är delad i flera delar;
Tät avläsning
Avläsning behöver ske med hög upplösning. Äldre lösningar med en avläsning av mätarställningen per dygn räcker inte till längre. Systemet som tar emot måste kunna ta emot högupplöst data, dvs täta intervaller.
Systemstöd för högupplöst data
Debiteringssystemet behöver ha stöd för tillräckligt hög noggranhet, eller upplösning, för att kunna mäta av effekten som fördelar sig över dygnets timmar.
Beräkning och fördelning av tariff
Debiteringssystemet behöver ha funktioner för att ta betalt för vald modell av tariff, om det är per högsta topp, snittet av toppar eller annan modell.
Loggameras debiteringssystem tar emot data med 1 minut som högsta upplösning och är väl förberett för framtidens elnät och har stöd för att beräkna från olika tariffmodeller.
Hör av dig så berättar jag mer. Du kan boka möte direkt med mig i kalendern eller kontakta mig via telefon, e-post eller kontaktformulär. Välj alternativet som passar dig bäst.
