Effekttariffer har funnits länge, framför allt inom industrin, och principiellt även för konsument i och med hög- respektive låglast-perioder av el som vissa elnätsbolag har haft. Men det har på senare tid blivit mer aktuellt, framför allt p.g.a. sol- och vindproduktion, batterilager och laddning av elfordon. Inom kort kommer även dynmiska nätavgifter rullas ut i elnäten. Läs mer nedan om hur Loggamera är redo att hjälpa er.
Senast januari 2026 införs ett krav att alla elnätsleverantörer ska ta ut en effektavgift från sina kunder. Modellerna kan se olika ut för olika nät, men principen är densamma. Det ska ha en utjämnande effekt på elnätet, både lokalt och regionalt. Detta är ett lagkrav och något alla måste följa.
Effekt är ”mängden” el som används samtidigt. Jämför elnätet med lägenheten och ett eluttag. Kopplar man in en dammsugare med märkeffekten 1000W så går det bra. Kör man brödrosten med effekten 1200W går det också bra, likaså våffeljärnet på 700W. Men om alla tre kopplas in samtidigt så går proppen för att max är uppnått. Då slocknar allt.
Elnätet fungerar precis likadant, förutom att istället för brödrostar och dammsugare har man hus, garage, kontor, osv. Dessutom är det väldigt dåligt om strömmen bryts så snart alla startar samtidigt. Detta har elnäten normalt kapacitet för och byggs succesivt ut, så att detta inte ska hända.
En effekttariff byggs generellt upp på att man betalar för sin högsta momentana effekt, som ett slags incitament att flytta delar av förbrukningen till andra tider på dygnet. Ett exempel är att inte laga våfflor samtidigt som brödrosten går.
Tariffen sätts ofta i kr/kW vilket inte ska blandas ihop med kr/kWh som är måttet på mängden el som används. En typisk kostnad är 70 kr/kW toppeffekt, ofta snittet av de 3 högsta topparna under månaden.
Läs om dynamiska effekttariffer här intill.
Till skillnad från en traditionell effekttariff har som mål att minska toppförbrukningarna per mätplats så har dynamisk effekttariff som mål att rörligt styra gemensamma förbrukningen över dygnets timmar.
Den stora skillnaden är att det inte längre kommer att löna sig att vara enskilt effektiv i att bara följa tillgängligt lågt spotpris, utan dynamiska effekttariffen kan vara högre även om spotpriset är lågt.
Ett exempel kan vara som på bilden intill att under en dag så är det tillgängligt mycket sol och spotpriset blir noll eller negativt. Samtidigt använder många nätet och effekttarifferna tar vid. Ett optimerat system tar hänsyn till båda dessa ackumulerat.
Vanligast idag. Kommer att successivt ersättas.
Beräkning
En eller flera toppar under månadens timmar läses av och debiteras med ett fast pris per kW toppeffekt. Ibland kopplat till hög- resp. lågtaxa baserat på tid.
Systemstöd för högupplöst data
Relativt standard att ha systemstöd för tidsstyrd taxa. Loggamera har stöd sen 2015 för tidstyrd effekttaxa.
Optimering
Optimering sker genom att kapa toppar, dvs att sprida sin förbrukning över så lång tid som möjligt, samt att undvika tider då taxan är bestämt hög.
Inte så vanlig än. Kommer bli standard.
Beräkning
Varje timmes (eller kvarts) effekttopp kopplas direkt till en avgift som är dynamisk. Avgiften presenteras i förväg av elnätsbolagen genom ett standardiserat gränssnitt. Priset kommer variera.
Systemstöd för högupplöst data
Ovanligt än så länge med systemstöd för styrning. Loggamera har som första IMD-företag stöd för dynamisk effekttariff sen 2025.
Optimering
Svårt att optimera utan tekniskt stöd då kostnaderna kan variera oförutsägbart över dygnet. Styrteknik för batterier och laddning behöver ha stöd för att styra mot både spotpris och dynamiska elnätsavgifter.
En av uppgifterna för elnätsföretagen är att bygga elnät som håller för den last som behövs, och det byggs som aldrig förr på infrastrukturen. Men projekt för de större näten tar 10-15 år att bygga och kostar i miljardklassen, vilket helt enkelt inte rimmar med hastigheten som elektrifieringen går med laddboxar m.m.
När man som bostadsrättsförening har gemensam el så läggs allas el ihop, vilket också då blir alla effekttoppar som blir svåra att separera.
Utmaningen är delad i flera delar;
Tät avläsning
Avläsning behöver ske med hög upplösning. Äldre lösningar med en avläsning av mätarställningen per dygn räcker inte till längre. Systemet som tar emot måste kunna ta emot högupplöst data, dvs täta intervaller.
Systemstöd för högupplöst data
Debiteringssystemet behöver ha stöd för tillräckligt hög noggranhet, eller upplösning, för att kunna mäta av effekten som fördelar sig över dygnets timmar.
Beräkning och fördelning av tariff
Debiteringssystemet behöver ha funktioner för att ta betalt för vald modell av tariff, om det är per högsta topp, snittet av toppar eller annan modell.
Loggameras debiteringssystem tar emot data med 1 minut som högsta upplösning och är väl förberett för framtidens elnät och har stöd för att beräkna från olika tariffmodeller.
Ja, men alla leverantörer stödjer det inte. Loggamera IMD stödjer dynamiska elnätsavgifter/tariffer fullt ut.
Effekt-API är namnet på projektet som RISE genomför där elnätsbranschen (elnätsbolag, laddföretag, imd-företag) gemensamt tar fram en standard för hur man effektivt delar information om kommande elpriser. Läs mer på elnätsavgift.se och på RISE projektsida.
Nord Pool är den gemensamma elbörsen för stora delar av Europa. Här sätts bl.a. spotpriset på el vilket är det pris som elen kostar för varje timme (eller kvart) nästa dag. Det är detta pris som ligger till grund för rörliga elavtal och Loggameras eldebitering Spot15 och Spot60.
Förenklat kan man säga att det är dynamisk prissättning på tillgången till elnätet, till skillnad från Spotpriset som är prissättning på tillgången på producerad el.
Ja. Effektavgiften är kopplad till elnätet och transporten. Priset på el som används upp är kopplat till produktionen.
Ja. Loggamera stödjer dynamisk prissättning så att debiteringen speglar hur elbolagen tar betalt, vilket ger transparent prissättning mot boende. Loggamera stödjer den branschgemensamma standarden för elnätsavgifter utvecklad av RISE under 2025.
Du kan maila till ditt elnätsbolag och visa på behovet av tillgängligheten i priserna genom den gemensamma branschstandarden.
Energimarknadsinspektionen (Ei) och RISE arbetar aktivt med att stötta elnätsbolagen i att tillhandahålla sina elnätstariffer.
En uppdaterad lista på vilka elnätsbolag som finns anslutna finns på Elnätsavgift.se
Energimarknadsinspektionen Ei ger riktlinjer om hur de ser vägen framåt, branschen utvecklar prismodellerna själva och den tekniska modellen för delning av informationen under ledning av RISE.
Följande elbolag är involverande i drivandet av projektet Gemensam standard för elnätsavgifter som utvecklas under ledning av RISE: Kraftringen Nät AB, Tekniska verken Linköping Nät AB, Halmstads Energi och Miljö Nät AB, E.ON Energidistribution Aktiebolag, Göteborg Energi Nät Aktiebolag, Vattenfall Eldistribution AB. Fler byggs på kontinuerligt. Se utförlig lista här: Elnätsavgift.se
Hör av dig så berättar jag mer. Du kan boka möte direkt med mig i kalendern eller kontakta mig via telefon, e-post eller kontaktformulär. Välj alternativet som passar dig bäst.
